Vem drabbas av förkylning och influensa?

Förkylning är en av våra allra vanligaste infektionssjukdomar och den drabbar alla, gammal som ung. Vuxna blir i snitt förkylda två till tre gånger om året medan barn kan få så många som sex till tio förkylningar per år, eftersom de inte har ett fullt utvecklat immunförsvar.

Dessutom bryter influensaepidemier ut varje vinter och drabbar 5–15 procent av alla vuxna och 20–30 procent av alla barn. Det betyder att upp till tre miljoner vuxna och en och en halv miljon barn i Skandinavien får influensa varje år. Även förkylningar är vanligast under vinterhalvåret, när vi tillbringar mer tid inomhus, där virus lättare sprids. Förskolor, skolor och andra miljöer där människor rör sig tätt inpå varandra är typiska smitthärdar för de virus som orsakar förkylning och influensa.

Komplikationer från förkylningsvirus

Infektioner i de övre luftvägarna är oftast lindriga och brukar gå över inom någon vecka eller två, men både förkylning och influensa kan ibland leda till allvarliga följdsjukdomar som i värsta fall kan bli livshotande. Influensa är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, men dödligheten är svår att mäta eftersom de flesta dör på grund av komplikationer av influensan och inte influensaviruset i sig. Bakteriell lunginflammation är den följdsjukdom som i allvarliga fall leder till döden, men hjärtinfarkt och hjärtsvikt är också vanligt. Personer över 65 år, kroniskt sjuka och de som av andra anledningar har kraftigt nedsatt immunförsvar löper större risk än andra att drabbas av livshotande komplikationer vid en luftvägsinfektion.

Vanliga följdsjukdomar vid förkylning/influensa:

Halsfluss En förkylning som blir sämre i kombination med halsont och svårigheter att svälja kan betyda att du fått en infektion i halsmandlarna som antingen orsakats av ett virus eller en bakterie. Hög feber, huvudvärk och svullna och ömma lymfkörtlar är andra vanliga symtom på halsfluss.

Bihåleinflammation Om du får ont i kinderna eller pannan, har snuva som rinner bakåt, får sämre luktsinne eller känner ett tryck mot tänderna i överkäken kan det tyda på att förkylningsviruset har spridit sig från slemhinnan i näsan till slemhinnan i bihålorna och där orsakat en bihåleinflammation. Ofta är symtomen värre på ena sidan.

Öroninflammation När du är förkyld blir det lättare för bakterier att få fäste i slemhinnorna i näsan och öronen, vilket i sin tur kan leda till infektion i mellanörat. Öroninflammation är en vanlig komplikation vid förkylning, särskilt hos barn, och kan ge ihållande värk i öronen som ofta börjar på kvällen eller natten.

Lunginflammation En förkylning som förvärras efter fyra till fem dagar och ger feber, smärta när du tar djupa andetag, andfåddhet och långvarig hosta som ger missfärgat slem kan ha övergått i en lunginflammation.

Om dina förkylningssymptom förvärras eller du får nya besvär, till exempel feber, när du borde börja känna dig bättre ska du kontakta läkare. Det kan tyda på att du har fått en följdsjukdom som kan kräva behandling med antibiotika och i vissa fall vård på sjukhus. Hos äldre kan influensan ibland komma smygande som en mild infektion, så om du är över 65 år eller tillhör en riskgrupp behöver du vara extra vaksam på dina symptom.

Grupper med ökad risk för följdsjukdomar

  • Personer över 65 år
  • Gravida
  • Överviktiga
  • Diabetiker
  • Hjärt- kärlsjuka
  • Personer med kroniska lungsjukdomar, som KOL eller svår astma
  • Personer med kronisk lever- eller njursvikt,
  • Personer som har kraftigt nedsatt immunförsvar av annan anledning, till exempel på grund av läkemedelsbehandling.

När barn blir förkylda

Under de första levnadsåren blir barn förkylda ofta och detta är viktigt för uppbyggnaden av barnets immunförsvar. Varje gång barn får en infektion bildas nämligen antikroppar som ger dem en viss immunitet mot framtida infektioner och från och med tio års ålder blir barn inte förkylda oftare än vuxna.

Barn brukar få samma symptom som vuxna vid förkylning – hosta, ont i halsen, rinnsnuva, nysningar och nästäppa – men får oftare värre besvär och även feber. En annan skillnad är att en förkylning hos småbarn ofta leder till falsk krupp eller öroninflammation. Precis som hos vuxna går förkylningar och influensan hos barn oftast över av sig själva men det finns sätt att lindra symptomen och förkorta sjukdomsperioden:

  • Se till att barnet får vila så mycket som möjligt. Har barnet feber ska det stanna hemma från förskola eller skola.
  • Ge barnet mycket att dricka.
  • Rengör näsan med koksaltlösning för att lindra nästäppa.
  • Använd en förkylningsspray för att hämma tillväxten av virus i nässlemhinnan och påskynda läkningen av infektionen. Det finns spray som är godkända för barn redan från ett års ålder.
  • Om barnet har hög feber kan du ge receptfria tabletter som innehåller paracetamol men ge inte febernedsättande mediciner i onödan eftersom feber är en del av kroppens naturliga försvar mot infektioner.

Antibiotika är meningslöst för att behandla vanlig förkylning och influensa hos barn, eftersom dessa infektioner nästan alltid orsakas av virus och inte bakterier. Om barnet får mycket hög feber, ont i öronen, svårt att andas eller plötsligt blir sämre bör du dock kontakta din vårdcentral, eftersom det kan tyda på komplikationer som kräver läkarvård.